Mamma och pappa.
Har precis avnjutit en mycket god lördagsmiddag med hela min familj förutom syster (som ja, utgör en femtedel, men anyhow) som för tillfället befinner sig i Uppsala med USA, Boston gänget. Vi har suttit i ca en timma och snackat skiit. Mysigt värre. Snart kommer nog Sandra och ikväll blir det filmtittning, som vanligt när jag inte har några planer. Hatar att folk har koll på mig, speciellt när det gäller Simon. Hah.
Mycket tankar just nu. Superbesviken, och denna gången är det på ett helt annat sätt än jag någonsin känt. Inte på ett tycka synd om mig själv sätt, utan ett helt annat sätt som inte går att beskriva. Kommer jag någonsin kunna lita på någon till 100 % igen? Det är i ala fall som Karin säger, det är inte mig det kommer gå dåligt för här i livet.
Jag är i alla fall inte ensam. Ni finns alltid. Och det är jag sjukt tacksam över. Och jag har inga planer på att förlora er, även fast visa psykon tror att det är någon slags katastrofgen som jag bär på som får mig att förlora alla underbara människor runt om mig. Men de jag förlorar är ju inga underbara människor. Alla dom har jag ju kvar! Tack!
Mycket tankar just nu. Superbesviken, och denna gången är det på ett helt annat sätt än jag någonsin känt. Inte på ett tycka synd om mig själv sätt, utan ett helt annat sätt som inte går att beskriva. Kommer jag någonsin kunna lita på någon till 100 % igen? Det är i ala fall som Karin säger, det är inte mig det kommer gå dåligt för här i livet.
Jag är i alla fall inte ensam. Ni finns alltid. Och det är jag sjukt tacksam över. Och jag har inga planer på att förlora er, även fast visa psykon tror att det är någon slags katastrofgen som jag bär på som får mig att förlora alla underbara människor runt om mig. Men de jag förlorar är ju inga underbara människor. Alla dom har jag ju kvar! Tack!
Kommentarer
Trackback
